Sonia y Lola

Tja

vilken jävla dag alltså! Nu för första gången förstår jag hur det är att ha söndagsångest. Eller bara ha ångest över precis ingenting. Det är nog alkohol som gör att jag ens känner ångest.
Igår körde vi en all innare. Jag och Sima satt uppe i hennes mysiga rum och prata allt om gamla vänner, förälskelser, personligheter, föräldrar, syskon, vänner, saknad, sverige, världsproblem och annan politik över en flaska Bacardi Añejooo såklart. Efter mycket skratt och även lite tårar så åkte vi iväg till Porlanco (tror jag att det var) med ett sånt stolpskott som man hamnar med ibland, till taxichafför. Vi har lärt oss att fråga om de kan vägen eller inte, vissa vägrar typ att svara förrns vi kommit iväg och det börjat tickat.

MEN SAAAABES O NOO?!

Vi kom i alla fall till slut fram, efter ha busat lite med siffrorna medans idioten var ute och fråga efter vägbeskrivning, till ett megaslott. Sima gör det hon alltid gör, rular över musiken. Hon säger åt DJn vad han ska spela och hon kontrollerar stackarn under hela kvällen haha

Mycket rolig kväll, men idag har jag i ben och armar. Men mest armhålan. Det var en björn som slängde iväg mitt glas med dricka och börja snurra runt mig på dansgolvet, jag tror att han försökte dansa salsa...eller nåt. Det var inte kul, jag har liksom ont i kroppen efter bara en halvminut! Jag lyckades bråka mig ur det i mitt panik-gapskratt mood.


ÅÅÅÅÅÅÅH kan inte den här dagen vända nu? Jag har skypat med familjen idag igen, typ en timma. Igår var det ungefär två timmar. Sen skype med kusin och hans mamma, min moster. Sen med samma moster fast med Sibar också. Sen den tredje mostern var på fb och hade korsförhör med mig. Det kanske är lite därför jag känner som jag gör nu också. Börjar på seriösnivå sakna hem nu!


haha här sjunger jag för fabbe, elisha och idsala. min favoritlåt som de spelade för mig och sen fota mig i smyg.

Vet ni vad som slog mig imorse? Det har alltid varit en dröm för mig att springa ut där i ankomsthallen efter ha varit borta i några månader - in i alla nära å käras famn. Snart ska jag få göra det. Hatar bara mig själv lite av att jag längtar dit. Kommer att sakna det här livet så mycket så att det gör ont, from time to time at least.

Har jag förresten berättat att jag sökt och kommit in för en ännu termin här?
Nu har jag bara some serious decision making to do.

Hahaha igår när Elisha ba "Zäälg, du ska få en utskällning av mamma och pappa. De vill prata med dig! Hihi"
QUE?! Jag? Utskällning?
Efter ett tag reser hon på sig och säger att hon ska ge datorn till dem och då fattar jag att hon var seriös:

- vadå för utskällning? Hallå?? vad har jag gjort?
Jag har ju inte blivit utskälld på mångaaa, många år.
Men det var coollugnt
Det vara bara det att min alldeles kloka vän Ilham droppa nyheten om att jag funderat på att stanna innan jag sagt det till dem + att jag slösat ganska mycket dinero. Jag sjäv har nollkoll eftersom min bankdosa lägligt nog dog precis när jag kom hit. Efter att ha haft den i tre år liksom.

Det var mycket mysigt att skypa med alla igår. Vi fick några skrattanfall då jag berätta om kvällen innan - vad jag och Sima hade hittat på.

- Hi, you were playing with the band right? This is my friend Zalga

VEM PRESENTERAR NÅGON INNAN MAN PRESENTERAT SIG SJÄLV?! Hahahahaha

- Are you gay?

Hahahaha Sima är bäst!!

Nu ska jag ta mitt paket chokladkakor och lyssna på Hat rhamli. Ouäh!
BESOS!

ps: det åskar som faa-an, som pricket över i:et.