Sonia y Lola

Onsdag!

Som en reaktion efter att ha sprungit runt halva stan svettig och med blött hår så började jag att bli smått förskyld. Kände av det innan läggdags kvällen innan men jag hade bestämt mig för att vara helt frisk dagen efter. Tog två forte och däckade. Men tyvärr, det gick inte över helt.

Vad gjorde vi på dan?

JUST DET! Vi åkte till ett museum som jag inte minns namnet på nu, men spanska klassen. Det var helt sjukligt fint men litet. På trädgården där gick (nu minns jag bara det spanska namnet för dem) pavo real (fåglarna men jättefina fjädrar, blåa och gröna) och ankor, och kanske de fulaste hundarna jag sett. I alla fall en av sorterna.

Det var galet fint och jag kära ner mig i en tavla där. VILL HA!

Efter en hel förmiddag åkte vi tillbaks till skolan, där vi splittrades. Jag och Sima åkte för att äta tacos och Lola och Jocke köpte en sallad. Sen hängde vi på campus fram till fyra då vår lektion började.
I en hel vecka har vi gått runt och beklagat oss för hur pinsamt det kommer att vara att visa upp den här lilla minidokumentären om en själv, inför en klass som man inte känner. Och inför några som klart och tydligt har några problem med oss? (Tjejer självklart)

Men! Det slutade ändå mycket bra. Både jag och Lola fick bra med respons, en av de bästa i klassen faktiskt. Inte för att vara den som är den...eller nåt. Hehe
Simas kunde tyvärr inte spelas upp just då, inte min heller men jag hade den på Usben så det gick bra ändå.

Vi skulle dra på bio men det blev inte riktigt av, jag och Sima gick hem till henne istället för att tvätta alla mina och hennes kläder och för att bygga upp en byggnad. Eller hon gjorde det. Jag kollade på haha
Eller det var nog den här kvällen jag märkte av att jag började bli förskyld. Men som jag sa till Sima:

Imorgon är jag frisk!

Torsdagar betyder skola från 8.30 till 17.30 men lektionen i mitten var inställd, tredje eller fjärde gången irad. Eller nej förresten, vi hade vikarie. Men en som inte var av den klokaste varianten - hon kunde inte ta lektionen på engelska, trots att alla slides redan var på engelska.
Så vi fyra utlänningar fick vara snälla nog och lämna. Men hon blev ganska sur ändå. Hej, det är mitt fel att du jobbar på en av mexikos bästa universitet utan att kunna engelska!!

Vid tiden då vi slutat och fått komma hem mådde jag värre än sämst. Ok, nu överdrev jag. Men jag hade huvudvärk och kände inte alls för att åka med till Tepoztlán dagen efter.
Jag fixade mitt rum, som jag hade tömt och vädrar i tre dagar och gick för att kolla läget med fullis victor och fullis paulina, som festat hela dagen. Jag däckade på Pablos säng en stund innan jag gick och la mig i min.
Dagen efter var jag en ny människa. Vill jag inte vara sjuk så är jag inte sjuk!!

Jag satt och skypa nästan exakt hela dagen (Ilham, Idsala och Sibar la äntligen ner en timma av deras liv för att skypa med mig. Roligast var ändå pappa som kommer in i köket då de skypar med mig, pratar lite och frågar hur jag mår och efter fem minuter tittar han ner, han stog upp, till höger och säger "Oj! Ilham, är du hr?" HAHAHAHAHAHHAHAA) innan det var dags för oss att lämna D.F för Tepoztlán.

Och om jag har haft världens skönaste helg?
Tepoztlán ligger max en timmas bilresa ifrån d.f och Neish har ett hus där som vi fick låna. Och vilket ställe sen?! Huset var perfekt för sommarhus, trädgården var så stor så att jag inte ens orkade gå å se hela. Men den hade, pool, typ en miljon träd av olika sorter inkl apelsinträd, basketplan, fotbollsplat, ett hus för biljardspel, ett orangeri, ett mindre hus, en megabur för papegojjor och en stuttsmatta.

Och allt detta med en utsikt över bergen. Snacka om ren dumhet att glömma sin kamera hemma?!
Vi kom fram ganska så sent så vi fixa bara en massa Cubas och drack hela kvällen. Dagen efter blev vi väckta som vanligt och gick för att äta mat på marknaden. Alltså, den där staden...eller byn, var så jäääävla fin och mysig. Det går inte ens att beskriva. Ingen fotade nog heller. Vi käkade lite tacos, gick vilse, hittade och åkte hem till poolen.
Nu var klockan mitt på dagen och det var bara att hoppa in i poolen.
Men jag och Sima var inte riktigt kloka efter ett par öl och Cubas, sådär på morgonen så vi tänkte "äh, vi solar lite utan någon solskyddfaktor sen tar vi på den om ett tag"

Ehh, jag kan fortfarande inte sova utan att gråta av smärta!

Vi blev bara fullare och tänkte inte på det. Dessutom somnade jag vid fyra fem tiden, i en halvtimma. Sima började prata om hennes teori om att fåglarna kommer att ta över världen och Paul börja spela på gitarren och sjöng. Är inte det ganska lagom att sova då?
Bara det att jag bokstavligen kokade, utan att jag märkte av det.

Det blev för mycket för min svenska vita hy helt enkelt.

På kvällen var det baara en massa bus. Jag har inte skrattat såhär mycket på ett bra tag. Jag och Sima lyckades hitta saker att asgarva åt heela tiden. Om det inte var ett utflipp på stuttsmattan så vår det en pratade blåspinne eller victor som fick något utspel på hans fylla eller en uggla som uuuh:ade. Fråga inte.

Dagen efter, söndagen, var nog skönast ändå.
Alla försökte väcka mig och Sima men vi vägrade följa med för att klättra på berget. Visst, det hade varit skitkul men vi ville så gärna soola.
Så de stack. Vi hoppa upp ur sängen så fort vi hörde grinden stängas efter bilarna. Bryggde något colombianskt kaffe, lite frukostflingor och världen var framför oss.

Vi var inte riktigt helt ensamma. Hundarna på gården gick in och ut lite hur dem ville. Och dessutom har de kalkoner som kom in för att, enligt Sima, typ äta oss och ta över världen. Men jag tog min handduk och shussa iväg dem. Vi byggde upp en grind av stolar men de lyckades övermanera den och kom igen. Sima blev bara mer säker på att de kunde läsa hennes tankar och att de...skulle ta över världen.
Vi slängde in lite fler stolar och handdukar över dem. Efter två timmar av studerande av vår grind så lämna de oss ifred.


En sidogrej jag måste berätta om.
Victor har en ramsa som han sjunger på spanska. Ibland översätter han den till engelska så att vi ska fatta. Den går ut på att dansa som en kyckling.
Så när kalkonerna dök upp första dagen (han var redan kalasfull) så sprang han mot dem och sjöng: bla bla bla POOOOLLO (kyckling) och börja göra danse. Vad gör dem då? Börja kackla!! HAHAHAHAHHAHAHAHAHA
Samtidigt som honom! Hahahahhahahahahahaha

Sen springer han därifrån och de springer efter honom utan att han märker det. HAHHAHAHAHAHA

Asså nej, det är ganska omöjligt att försöka ge sig på att återberätta allt.

Nu har min lillasyster väntat på att skypa med mig i mer än två timmar, så bilder får ni senare!

KRamar